Fick jag i dag när mannen kom hem utan min bil, han körde i väg under förmiddagen för att "kolla upp den". I torsdags när jag och Hugo körde från stan uppförde den sig konstigt, obalans i ratten och det "smällde" när jag svängde......Iockförsig bilen är gammal men har funkat bra. Tänkte om den får lite "smörja" här och lite fix där så brukar den gå bra igen....... Jag kan ingenting om bilar, jag kör och tvättar och kan byta hjul, fylla på vatten och spolarvätska, kolla olja men inte mer. Men min lilla bil är färdig för skroten, snyft. Helt upprostad under, som knäckebröd ungefär, drivknuten  var av, och den kunde göra så att hjulet låste sig om man fortsatte att köra, och man fick byta inte bara drivknuten utan en större del och den kostar nästan mer än bilen var värd.......Får säga farväl i morgon, jag blir lite fäst vid mina bilar. Så nu börjar jakten på en nyare bil.........Bra att jag har mannen till hjälp, han och svärfar kan bilar och tittar på andra saker än jag gör när jag ska köpa bil..........Trodde den skulle klara vintern och att jag framåt våren skullle skaffa mig en nyare.........Så då står jag utan bil nu, ingen som har någon fin att sälja, har en lånebil så länge tills jag hittar en annan. R.I.P JPT 771........

Igår var vi hos mamma vår familj och systerns familj. Trevligt och gott, alltid kul att träffas. Det blir inte så ofta som vi vill. Nu har vi lite födelsedagar i februari och mars så då blir det flera träffar. Vi åkte in och hälsade på pappa med, det var ett tag sedan och jag har haft dåligt samvete för att vi inte hann med det när vi var "hemma" sist. Även om han uppskattar vårt besök(tror vi, han säger inte så mycket) och vi tror att han känner igen oss så är det svårt att prata med honom, han vill prata med får inte alltid fram det han vill. Säger mest ja eller nej och han blir trött fort. Henrik tog de fyra barnen med sig till lekplatsen bredvid, de tycker det är jobbigt och ja det är det. Att se pappa så ynklig och dålig och så beroende av andra är väldigt tufft, han som själv har varit den aktiva människan och hjälpt andra och fixat och donat.......Foton är ett bra hjälpmedel när samtalsämnena tryter, bra att samtala kring och det hjälper honom kanske att komma ihåg oss. Samtidigt på detta året han har bott på Gerbogården har han inte blivit jättemycket sämre, sjukdomen har nog stått lite stilla. Möjligtvis att han talar mindre nu än för ett år sedan. Den största försämringen märkte vi av från juli 2011-december 2011.....På det halvåret blev han väldigt mycket sämre och sjukdomen eskallerade snabbt! Nu har han nog legat på samma nivå ett tag, även om han har både bättre coh sämre dagar.

Trettonafton vi är hemma och ska äta lite gott. Hugo har lekt med kompis, jag och Lovisa har donat här hemma,  mannen har försökt rädda spillrorna  av min lilla bilbuse...........Vi var en sväng på tippen med trädgårdsavfall, jag fick köra med släp, huga.....Köra rakt fram är väl ok, men backa, mitt huvud kopplar inte det tänket......Hade behövt ut på en stor tom parkeringsplats och svängt med bilen och släpet för att se hur det uppförde sig. Mannen dirigerade mig så jag fick in bil och släp snyggt, nära bredvid muren så trädgårdsavfallet kunde tömmas.........

Snart vardag igen och jobba, jobba, joooba!!!!!

//A