är här, men vädret är ganska trist. Hoppas på bättre bara.

Vi var en runda i Norje hos mamma i lördags, Susanne å barnen var där med. Kände att vi ville träffas lite. Kändes jättetomt i Norje utan pappa, nästan som om han redan var borta, hemskt. Vi fasar för tisdagen när vi ska på vårdplaneringsmöte för pappa, hur kommer han att reagera?? Hur reagerar vi? Har en stor klump i magen å är lite illamående, känner att detta kommer nog att vara det mest jobbiga någonsin att gå igenom. Att se någon av sina föräldrar så sjuk är fruktansvärt!

Vi får hoppas att han får den vård han behöver nu, det är ett måste när sjukdomen har tagit över.

Det blev heldag i Norje, vi beövde prata, vi hjälpte mamma med div.saker Hemma här ca 00:00. Jaja, tur vi hade sovmorgon och inte behövde stiga upp tidigt!

Söndag i går, och farfarn fyllde 70. Vi var nere och grillade, och hade en trevlig kväll. Kändes bra med något annat, men tankarna på pappa finns där hela tiden. Jobbigt!

Även om vädret inte är något vidare för tillfället så gör det inte så mycket, hoppas på bättre och det blir det nog för jag har hela fem veckor framför mig, tjohoo!

Håll en tumme i morgon att det går bra på vårdplaneringsmötet.

Tack för alla fina och stöttande ord här på bloggen, det värmer!

Har velat fram och tillbaka OM jag ska skriva om pappa här, han har varit sjuk i fyra år, men de senste två åren har det gått snabbt. Nu har jag ändå valt att skriva litegrand om pappa och hans sjukdom. Vet ju att i lilla Norje där alla känner alla och alla vet allt om alla och att rykten sprids FORT, så om någon läser här så vill jag vara öppen med att pappa är sjuk och inte konstig på något sätt! En helvetessjukdom som ALLA kan drabbas av, du kan inte göra ett skit mer än att bromsa den, men den tar över ändå!  Jag önskar inte ens min värsta ovän den, och den förändrar en människas personlighet på några år.

Tack än en gång!

/A