Tänkte att jag skulle uppdatera lite från vår nyårsafton. Vi firade i Sölvesborg hos Ritva och Thomas och vi hade jättetrevligt och mysigt! Vi var fyra familjer som firade, åtta vuxna och nio barn, tjohej! Nej men med tanke på att det var så många barn i blandade åldrar (3-11år) så gick det bra, och förvånansvärt lite konflikter och stök.

Förrätt: Toast skagen med dryck Cava rosé (mousserande), samt alkoholfritt

Varmrätt: Fylld fläskfilé med potatisgratäng, rödvinssås och sallad, rött vin (Drostdy Hof) och Öl, å vatten/läsk

Efterrätt: Pannacotta med hallon och blåbär

Kaffe, snacks, bubbel därimellan.

Kvällen gick jättefort, mycket prat, skratt och allmänt trevligt.

Fyrverkerier och ballonger (flygande) och skålade in 2012 i säkert en timme. Sen forsatte vi och prata, och rätt som det var så hade klockan slagit 03:00 Barnen vakna och uppe, några hade somnat. Vi sov hemma hos mamma i Norje.

Sov till cirka 09:30-10:00....... Ja lite segt var det, men jag var inte dålig, vilket var skönt.

På eftermiddagen körde jag och mamma in och hälsade på pappa. Han hade varit lite piggare i fredags, men idag var han inte alls pigg. Han har blivit mycket sämre sedan jag träffade honom senast. Nu har han jättesvårt för att gå, så han sitter i rullstol. Han satt helt framåtlutad i den, och stirrade rätt fram när vi kom och jag tror inte att han kände igen mig alls idag, vilket var väldigt tungt. Han kändes väldigt frånvarande och han hade bllivit väldigt mager, tur att han äter bra enligt personalen. Men fy f-n vilken djävulsk sjukdom detta är som verkligen bryter ner en människa fullständigt och jag vet inte om detta är ett värdigt liv! Att bara sitta där och stirra rakt ut i tomma intet, och behöva hjälp med det mesta. Tänk på detta halvåret från att ha varit hyfsat rörlig och någorlunda med, till att nu inte kunna röra sig alls knappt och behöva hjälp med i stort sett allt.

Har dock fått ett positivt intryck av Gerbogården, där han bor. Personalen känns engagerad och kunnig, vårdar i samarbete med anhöriga, känns bra!

Som sagt 2011 har varit ett skitår, pappa har blivit så mycket sämre och hans sjukdom har eskallerat, så nu måste han vara i det sista stadiet. Han är krökt och ihopkrupen och mager. Men jag trodde nog aldrig i min vildaste fantasi att det skulle gå så fort och ta en sådan vändning, och att han skulle bli helt aggressiv i somras, och hotfull. Jäkla sjukdom! Hoppas forskarna hittar ett vaccin eller något annat botemedel, även om det inte hjälper honom, men det kan ju hjälpa andra. Han finns hos mig i tankarna hela tiden, och speciellt nu efter sista besöket, det gör så ont! Jag tycker så synd om honom, att han och mamma inte kan njuta av resor och annat gott som pensionärslivet skulle bjuda på.......

Sommaren var skit, vädermässigt, regn och blåst rena höstvädret! Bläh! Sen pappas sjukdom och att han vårdades på sjukhus den första tiden.......... Kommer nog alltid förknippa detta året med att pappa blev så mycket sämre. I februari firade vi Lovisas och Hugos födelsedagar och det var sista gången pappa var hos oss. Den dagen var en bra dag, och han var med mycket i samtalen och var inte så tyst som han har varit.

Kan bara blicka framåt, hoppas att 2012 blir ett bättre år! Jag vet ju att pappas sjukdom bara går åt ett håll:(

Kan bara hoppas att den står stilla ett tag, men jag tror inte det eftersom den går fram i rasande fart, och nu är det knappt skalet kvar av honom heller. Men jag hoppas att det blir ett bra år annars!

Gott Nytt År kära bloggläsare!

//A